Felicia Ericson Aulén
What's under all the clothes?

Ny blogg

Bytt blogg för att äntligen komma igång igen! Kommer nu satsa på daglig uppdatering.
Om ni bara besöker mig på → Nattstad.se/faulen

Filmtips | If I Stay

 

Mias liv kretsar kring sin kärleksfulla familj, pojkvän, och sin passion för musiken. En bubbla som spricker när hela familjen omkommer i en tragisk bilolycka, kvar, fångad mellan liv och död tvingas Mia göra ett val. Mia är Adams trygghet, kan hon stanna när hon förlorat hennes? 

 Genre: Drama

Önskelista | Sportamore

 

24FitClub's Fit Camp!

PT igår, ATC och TABATA med fystest idag. 

Kommer fyra veckor framöver delta i Fit Camp med TABATA som träningsform med start idag. Vilket inleddes med att scannas på en Tanita Inner Scanner som tog fram vikt, fettprocent, bukfettsnivå, % vatten, den metabliska åldern, fysisk gradering, hur många kg som är muskler samt benmineral.

Vissa siffor var jag givetvis mer nöjd med än andra. Så som på bukfettet när hälosam nivå av fett ligger på 1 till 12, där hade jag 1. Min viloförbränning är dock endast på 1338 vilket tyder på att mer muskler inte skulle vara negativt då min fysiska gradering var på medel. Inte bra nog. Vattenprocenten var även den rätt så hög.. Attans! Och min metaboliska ålder var 12 men det visste jag ju sedan jag gjorde liknande vägning på gymmet. Vilket känns positivt i alla fall. Även om något perverst. Så nu kör vi tisdagar och torsdagar med just denna träning. Så sista träningsdagen när veckorna har gått görs en ny scanning, samt fysiskt test för att se vart vi landat då målet ändå är att uppnå em betydande fysisk förändring.

Känner att jag verkligen börjar hitta de träningsformerna som passar en, vill kräkas när jag går därifrån. Inte bokstavligen då. ATC där det är cirkelträning som gäller tar man också ut sig till fullo. Så sådant här får fylla ut veckorna, som omväxling till vanlig styrketräning och rena konditionspass.

Skulle dock behöva någon som satte mig i koppel och sprang före , så jag tvingades hålla dess tempo. Känner att jag verkligen har brister på den fronten. Kan man få en sådan vän i julklapp mån tro?

Imorgon blir det enbart yoga för att ta hand om sinnet likväl som utsidan.

 

Bröderna Salvatore

Stefan:Yup, this is happening. I’m gonna talk out loud to a crypt filled with my dead family. Everyone but you, Damon. Because wherever you are, it’s not here. I gotta say, I’m not doing so great without you. I keep trying to start over, but I can’t get anywhere…because I’m lost, brother. I’m lost.
Damon: "Gone a couple months, you think it's okay to waste a perfectly good bottle of Bourbon? Yup, in the flesh. I'm not dead, Stefan. I mean this stuffs good but not “I see dead people good”. It’s a hell of a long story brother but I’m back
 
 
 

Grattis Mamma!

Här har vi födelsedagbarnet!
(Man har ju något att brås på)
 
 

F*ck Cancer

Insamlingsgalan Tillsammans mot Cancer i sjuan kl 20.00 - MISSA INTE!
 
Filmer som skildrar sjukdomen:
 
The Fault in our Stars
A Little bit of Heaven
A Walk to Remember
My Sister's Keeper
I Taket Lyser Stjärnorna
Restless
50/50
Keith
 
 

10 FAKTA | Felicia vid födseln

• Föddes fredagen 1 juli 1994 kl 14.01, vägde då 3384 gram och var 49,5cm
 
• Blev med akutkejsarsnitt med rusning när till operation, fanns ingen tid över till att förklara sådant, läkarna räknade bara ner till tre. Medan pappa fick stå utanför, ovetande om vad som försiggick
 
• Träffade inte mamma förrän 2 timmar senare när hon vaknat upp från narkosen så det var pappa som tog emot mig till världen och hans första ord var "Hej det är pappa!" under tiden som tårarna rann på honom
 
• Det var även han som fick ta hand om mig första tiden då mamma fick svår infektion i snittet och fick återigen åka ner på operation. Var kvar på sjukhuset till den 21 juli
 
• Det folk kollade främst på när de besökte mig var mina fingrar, långa fina pianofingrar var det dem kallade det. Lika fascinerad var jag själv över dem så att när jag upptäckte fingrarna mina vid 3 månaders ålder så jag drog de mot ögonen så de åkte i kors
 
• Ericson var först mitt efternamn taget efter pappa, idag ändrat till Aulén. Mellannamnen är båda efter mormor som även hon hette Anna och Maria
 
• Min morbror blev rädd för mig då jag från dag 3 låg i von Rosenskena ( se bild ) och under de första månaderna i livet då jag föddes med höftledsluxation vilket innebär att mina ben var av olika längd i ju med en förskjutning
 
• Då man aldrig fick ta av skenan utan blöjan och kläderna sattes utanpå allt så fick jag under den tiden bara ligga på rygg, vilket gjorde att min utveckling blev aningen försenad. Prognosen är bättre desto tidigare man får diagnosen så blev friskförklarad vid 8 månader
 
•  Hade temprament redan då som gav sig till känna när jag las ner i vagnen, där skulle jag inte var. Nyfiken som få, samtidigt som jag var ett väldigt lugnt barn som var lätt att ha med överallt så länge jag fick se
 
• Blev vaggad till Nordman vilket har medfört att jag än idag har en speciell koppling till deras musik
 
 
 

Studio Söder

Alla kan nog hålla med mig om att instagram ökar självmedveten, och från vad jag sett vid tillfället det har blivit tid för en selfie är att ögonen behöver ett lyft samt att ansiktet behövde någon form av kontrast. Att se piggare ut känns aktuellt nu när hösten faktiskt tar av energin. Vad ger inte det bättre än ordentliga ögonbryn?
 
Valde därför att till idag boka en tid hos Fanny på Studio Söder. Plockning och färgning av ögonbryn samt färgning av ögonfransar var det som gjordes. Trots att brynen blev rejält plockade ser det ut som att jag har mer bryn nu än tidigare, vilket beror på färgningen. Tidigare var det en salig blandning av halvmörka och ljusa hårstrån vilket fick mig att tro att håren bodde ute i glesbygden. Samtidigt om jag hade för mycket ytterkanten och för lite i innerkanten. Det fixade hon till så jag fick den vingformade brynet som var önskat. Att inte plocka det för smalt var också nödvändigt, då det ofta kan göra att man ser mer förvånad än pigg ut.
 
Här är resultet som blev gjorde mig mer än nöjd.
 

10 FAKTA | Felicia i badrummet

1.       Ställer ned toalettpappersrullen till höger  - på så sätt vet man vem som gått sist, då anhöriga tenderar att ställa den på andra sidan

2.       Tvättar håret innan jag kliver in i duschen – då jag inte vill vara kall om kroppen när vattenstrålen bara kan täcka huvudet

3.       Obekväm naken – ställer mig nästintill i duschen med kläderna på för att därifrån kasta ut dem därifrån

4.       Och tar på mig nya innan jag knappt hunnit torka – sällan jag sitter kvar i handduken

5.       Når inte ner till golvet – är helt enkelt för kort så det skulle kräva att jag satt långt ut på kanten om jag vill vila benen

6.       Ser gärna till att ha borstat tänderna innan jag lämnar hemmet – även om det rör sig om att gå ned på stan och får nästintill ångest det glöms

7.       När jag bodde med några tjejer hade vi alla problem med att uträtta behov som endast kändes naturliga hemma vilket ledde till problem som vi fick lösa genom att sjunga för varandra under toalettbesöken.

8.       Låser sällan dörren – utgår ifrån att den som eventuellt skulle öppna blir mer generad än jag vid ett sådant möte

9.       Har mardrömmar om duschdraperier från att ha kollat på Rederiet som liten så stannar inte i rummet utan att få ha inspekterat bakom först

10.   Något av de mest romantiska ögonblicken i mitt liv har hänt i ett badrum med dimmerljus och spegelväggar – i sådan fin miljö spenderades en helkväll på golvet hos en gitarrspelande gosse

 
 

Ny Kategori |

Är rätt självcentrerad, och det här är ett utrymmet där jag kan få utlopp för det. Har förr haft "50 saker ni inte visste om mig" (Finns att läsa HÄR och HÄR) som ett tema men tänkte nu starta med att berätta 10 saker i stöten i olika situationer i ju med att det finns så mycket om en person i diverse situationer. Det känns som jag lägger så mycket tanke åt allt jag gör, så tänkte mest dela med mig av det för att se om andra är lika medvetna om deras beteende och känner igen sig. Då har jag dessutom något att uppdatera kring... 
 
Exempel på vad som kan komma väntas är
• Felicia på toaletten
• Felicia i framtiden
• Felicia bland kläder
• Felicia med pojkar
• Felicia framför spisen 
 
Har ni förslag på vad som kan vara nämnvärd situation få ni gärna komma med förslag.
Första inlägget kommer inom kort. 
 
 

Lättlagade omelettmuffins

 
Valde att tillaga två alternativ av omelettmuffins till middag under fredagen.
Två räckte för att mätta min mage, vilket gjorde att jag hade en över framåt kvällen.
Visade sig då att rätten var väldigt god även när den var kall.
 
Därmed perfekt att lägga till som ett proteinrikt frukostalternativ för att sedan ha en över framåt eftermiddagens mellanmål. Tar endast 20 minuter i ugnen på 170 grader. Så låt det sköta sig själv medan du uträtttar morgonens tarmbehov, väljer ut vilka plagg som gör till kropp till rättvisa just den dagen eller medan för spackel till ansiktet.
 
Alternativ 1 (vegetarisk): Championer, spenat, tomat, sojagrädde, fetaost, ägg
Alternativ 2: Bacon, purjolök, tomat, sojagrädde, fetaost, ägg

I am living in fear

Har fortfarande inte återhämtat mig efter hysterin kring domedagen 2012. Och nu vet jag inte vad som ger mig mest dödsångest - Ebola eller Ryssland? Överallt matas vi med det. När jag för många år sedan såg Deep Impact med Morgan Freeman, Elijah Wood bland annat drabbades jag av panikångest, kunde inte sova ensam och trots sällskap hade mardrömmar. Efter det har jag inte kunnat hantera filmer om undergång, krig och epidemier. Alla försöker säga till mig att vara lugn. Att inte gå in i känslan. Att det inte kommer hända något. Omvärlden arbatar emot det ni säger. Ber om att något ska hända. Skickar personal till sjukdomsdrabbade länder. Skickar vapen till krigsdrabbade länder. 

För mig är det obegripligt hur vi kan låta fri trafik från just ebolaområden. Tickande bomber som kan avfyra. För mig är det som att låta en HIV-positiv donera blod för att se om någon mer sen drabbas. Risktagande. Må vara en burdus jämförelse. Det som snurrar i huvudet kanske är överdrivet. Men det är ju vad jag känner, vilket jag måste få erkänna för mig själv. Jag är rädd så jag blir arg, vilket slutligen leder till tårar i ögonen. Och jag känner att det finns så mycket man hade kunnat göra men avstår för att få de som är med mig att bli lugnare. Släck elden innan den far utom kontroll. Stödjer idén om att ett samarbete mellan länderna krävs för att göra det men innan man väljer att lämnar området - låt dig undersökas. INNAN FÄRD! Det gäller att de som frivilligt åker ner till området börjar ta eget ansvar. Vid minsta risk, inte när de själv börjar misstänka att det kan vara... Isolering kan komma att vara försent då, många har man redan hunnit vara i kontakt med. För de passagerarna som inte har det ansvarstagandet kan staterna finnas. Något som amerikanska myndigheter gjort, kontrollerna har skärpts. Tycker det är alla länder skyldighet att göra det.

Lik som att det är vårt allas ansvar att stödja bekämpning av infektionen. Här finns det inget - tänka på oss - tänka på dem. Vi måste se till allas bästa. Samtidigt som jag vill kunna sova om natten, vill jag att alla blir fria från smittspridningen som nu som skördar offer som i en skräckfilm. One by one... 


Soppa till hösten

Soppa har verkligen vart ett alternativ för mig nu när hösten smygit sig på.
På det gjort storkok utav det, som gynnar både plånbok och klockan.
 
Soppa på kikärtor & kokosmjök med:
Grönsaker: Morot, broccoli, vitkål
Kryddor: Hackad chili, färskriven ingefära, gul lök, persilja
Övrigt: Spiskummin, gurkmeja och buljong 
 
Vilket innebär att den är laktosfri vilket är bra för alla att undvika, dessutom innehöll den rikligt med protein, karoten som är bra för mörkerseende, samt att det finns ämnen som är sjukdomsförebyggande och därmed positivt för immunförsvaret i flera utav ingredienserna - två egenskaper som är perfekt nu till hösten. De flesta kryddorna stimulerar även ämnesomsättningen, fettförbränningen för dem som önskar det. Kan hända att man hamnar i soffan i samband med att löven faller till backen. Något som är säkert är att det blir lika färgglatt på tallriken av detta i alla fall.

Är som en svamp

I somras var jag så obekväm i min kropp att jag badade med kläderna på. För när jag vid ett tillfälle ändå tog av mig tröjan fick jag kommentarer om att jag såg svullen ut. På det, skämt som jag kände var på min bekostnad. Nu var det förmodligen inte mycket det rörde sig om. Men jag är rätt lättpåverkad och tar åt mig som en svamp. Precis som vid alkohol. Så onödiga kommentarer som tär på en då. Andras uppfattning blir min verklighet. Därför jag inte förstår mig på när folk säger "så lite så" efter att man fått en komplimang. Det är inte litet för mig. Förstå att jag blir genuint tacksam.
 
Större delar utav sommaren var jag sängliggande, resorb var min bästa vän under några veckor. Så fort jag valde att gå ut i värmen kräkes jag bara. I spelhörnan på Ica Maxi bland annat. Under vilken lottodragning är väl lika orelevant som det kanske. Sedan åkte jag på infektionen i september så det är inte förens nu, de senaste veckorna jag kunnat ta upp träningen igen. Återhämtat mig relativt fort ändå. Kroppen börjar gå tillbaka i alla fall. Går dock fortfarande och drar i linnet på gymmet, rädd för att något ska sticka ut. Så vad jag måste göra nu är att arbeta med mig själv. Både fysiskt men också med mitt mentala. Än är jag långt från mitt mål, åtminstone en bit påväg. Använder kritiken till min fördel. En morot för det jag vill uppnå. Ingenting kommer gratis. Man kan inte bli en vinnare utan en fight. 
 
 
 

Killparfym!

Nu har jag nog blivit gubbtokig! Var nära att köpa en killparfym bara för att få sniffa på, tur nog kunde jag tygla mig och det räckte med att spruta ner ärmen. Man blir helt förförd. En person som doftar gott blir mer attraktiv! Tröjan min har till och med gjort sig förtjänt av att sova i min säng i natt. Oh vad jag ska krama på den... 
 

Ed Sheeran - Small Bump

 
Texten har jag hört många gånger men det tog mig två år innan jag verkligen lyssnade
 
You are my one and only.
You can wrap your fingers round my thumb and hold me tight.
And you'll be alright.

'Cause you were just a small bump unborn for four months then torn from life.
Maybe you were needed up there but we're still unaware as why.

Lördagsgodis

 
Sitter här med träningsvärk i rumpan som får mig uppskatta att stolen är mjuk samt påminner den mig om att lördagsgodis kanske bara borde vara för öronen i mitt fall. Annars är ju värken förgäves. Och visst duger väl det? En röst precis i min smak!

New in | Birds

Alltid roligt när posten fyller på garderoben åt en 
 
 
 
 

the pain you feel today will be the strength you feel tomorrow

Det har idag gått en månad sedan jag sprutades full på morfin och ändå förlora medvetandet på grund utav smärta. En hel månad, tänka sig.. Som kantats av alla tänkbara känslor. När jag fick lämna sjukhuset var jag lättad. Trodde allt var över. Nu skulle jag framåt. Fick bakslag i ju med infektioner, vilket resulterade i taxi till akuten. När jag satte mig i den bilen försvann hoppet. Det var inte så lätt som jag trodde. Det här skulle följa mig längre än vad jag kunnat ana. Därefter var det masken på. För att dölja det insidan egentligen ville avslöja. Finner ingen mening i att dela med mig av det som ändå inte går att delas. Sådant ingen annan än en själv kan förstå. Inte bara har det vart påfrestande för kroppen, också för det mentala.
 
När man tvingas genomgå vissa saker vänds din vardag upp och ner. Jag ifrågasatt allt. Vad kommer livet ge mig? Varför ska man behöva genomgå diverse situationer? Hur kan man låta det ske? Vem har jag att beskylla? De säger ju att ingenting ont som inte för något gott med sig. För jag har funnit vissa utav svaren. Det är med ett frågatecken, sådant väntar. Har lärt mig lika mycket om mig själv som om andra, och är på god väg att försöka hitta acceptans i sådant som jag inte kan förändra. Det man kan göra för sig själv är att bli självcentrerad, se vart är det jag ska nu? Vet inte än men jag försätter gå.
 
Därmed är skillnaden med första dagen i den här månaden från den föregående att jag kan använda det på ett helt annat sätt. Jag är inget offer. Jag är bara vid liv. För det är det här som är livet. Vägen är inte rak. Men det är när vi går vilse vi hittar de nya vägarna. 
 
"You got to fight like hell to make sure your still alive. Because you are. And that pain you feel? That's life."
 
 

<3

 
 
Helgen har kantats av ångest så vetskapen att den här favoriten inleder min vecka genom att komma över för att äta pannkakor med sylt kommer lätta mitt huvud när det i natt är dags att lägga det på kudden. Ser fram emot det. Det gör jag. Så för den stunden att komma fortfare finns det bara en sak att göra!
 

Likgiltighet...


Bloppis!

 
Skullinnet - stl. S 20:- | Gene Simmons (Kiss) stl. S 50:-
Motörhead stl. S 30:- | On Stage T-shirt stl. S 20:-
Jacka med krage stl. 36 100:- | Rutig jacka stl. S 70:-
Hard Rock stl. 36 30:- | Jacka stl. S 40:-
 
Rosa spetsklänning stl. S 30:-
Röd klänning stl. XS (oanvänd) - prislapp finns kvar,  nypris 299:- | Mitt pris: 50:-
 
Nikon D3000 Fungerade kamerahus, aning glapp i fästet på objektivet + laddare 
500 eller bud:- SÅLD för 1225:-
 
Svart chiffon stl. S 25:- | Svart spets (HELT oanvänd) stl. XXS 40:-
Vit spets med släp 50:- | Sommarsöt 30:- | Klänning L 50:- | Skjorta 30:-
 
Sjömansklänning stl. XS/S 25:-

3/4 ärmad tröja stl. S/M 10:-
 
Finns att hämta i gamla stan, Eskilstuna

One Tree Hill - 11 år | 23 september 2014

 Nathan, it’s hard enough for me to even think about being naked in front of you. And the thought that this is the standard I’m going to be held to? Forget it.
 
 
 
Peyton : Can’t wait to go to bed tonight. But I guess you’re not gonna be there to protect me, right? You didn’t sleep on the couch last night because of Jenny, did you?
 
There’s so many reasons why I shouldn’t have done that but I’ve wanted to for so long
 
I've seen you with her. You may not be interested in her, but you like that she's interested in you. You want to stroke your ego? Don't break my daughter's heart to do it.
 
 
ONE TREE HILL 11 år idag den 23 September!
 

Evigt generad på gymmet

Att jag blivit försonad ifrån att utföra kycklingsdansen är jag evigt tacksam för i ju med träningsvärk kring armhålan efter ett pass förr överkroppen igår. Inte för jag ser vem som skulle vilja få mig att göra den men man vet aldrig vad man kan behöva genomgå under dagen. Har trots allt utsatts för något som för mig är lika jobbigt haha. Vi testade det nya stället förra veckan och när det blev dags att sätta sig i benpressen stod de enda två på plats och diskuterade mitt framför och utan att riktigt tänka mig för påpekade jag tyckte benställningen påminde mig om en gynundersökning. Tur att vi bara testade den anläggningen tänkte jag när jag generat gick därifrån. Nu visar det sig vara samma personal vid båda.. Jaha! Vilket medförde att jag får återupprepa den pinsamma händelsen i huvudet varje gång jag ska dit. Utöver det så väljer jag, om det finns två öppna kassor på Konsum - den personal med mest rynkor och östrogen. Utsållningar jag gör vardagligen. Helst hade jag väl ansett att alla anställda, som jag skulle behöva konfrontera skulle vara kvinnliga PRO-medlemmar. Det här gör mig såklart mer reserverad där nere bland träningsredskapen. Missuppfatta mig rätt, är ingen manshatare - blir bara så oerhört generad. Benen fick sig trots mina besvär en ordentlig genomkörare. Sinom tid ska jag väl komma över det får vi hoppas. Annars blir ju folk normalt röda i ansiktet på gymmet, så jag kan ju blända in utan att ens behöva anstränga mig.
 
 

Konsumerade i Västerås!

Vad jag hade med mig från Västerås säger du? Ytterligare än vinterjacka, köpte en dunjacka från stadium förra veckan men kände att jag behövde en mellanvariant som jag kan ha i väder som detta. Nu när hösten är den årstid som med all rätt slagit till. Blir lycklig när jag ser löven blåsa runt fötterna, blev alltid så upprörd på vaktmästaren som liten när han skulle kratta bort dem och därmed min höst. Samtidigt som vindarna får mig att vilja blåsa tillbaka in igen. Det gör mig nöjd över min braständare som även det följde med mig i påsarna från gårdagens shopping tillsammans med andra prylar för hemmet. Känner på mig att det kommer bli mycket tända ljus och varm oboy denna höst. Kalori och värmefyllt! Så det ska vara. Tämja magsäcken inför julbordet som väntar om bara 93 dagar. Skämt o sido. Träningen har kommit igång och för det är jag också väldans nöjd. Man måste uppskatta de små sakerna i livet.
  
 
 
 

Morfar 80 år!

 

Fick fnatt på vår present till födelsedagsbarnet, en massagedyna. Ett missbruk av det närmaste jag kunde komma beröring har mörbultat mig i den grad att tårarna inte höll sig borta när jag nyligen bad om att få bli insmord i tigerbalsam för att klara mig igenom dagen någorlunda. Så ont att vi inte kunde fullfölja det. Samtidigt skrattar jag & tycker det är absurt. Något som är menat att vara så skönt har förmodligen orsakat en inflammation i muskeln och fått vänstersidan av ryggen att svullna. Redan under natten vaknade jag varje gång jag vände mig. Så jag är åter brukare av smärtlindring. Bortsett från konsekvenserna av gårdagen hade vi riktigt trevligt. En heldag i Nyköping. Med ett besök i hästhagen hos Kalle, Janne och Valle. Fina killar som vi växt upp med. Räklunch blev det dessutom innan en middag på S:t Anne Bar & Lounge. Sådant ställe saknar man här i stan, en riktig restaurang som har en bred variation på mat, god service i en mysig miljö. Rätten som for offer för min hunger blev Husets mustiga fisk- och skaldjursgryta (lax, gös, musslor, scampi och rotfrukter) medan vissa kunde få sin tournedos, andra sin hamburgare, någon annan sin gös på gjutjärnspanna och övriga spett eller pasta. Att få spendera heldag med ”morfar” var givande, främst att se tacksamhet i ögonen när man sätter sig i bilen för hemfärd. Nu väntar en dag i Västerås! Så ska göra mig i ordning – så ha det bra tills vi hörs igen.  


Middagslagning

 
Har verkligen funnit min plats i köket. Utan någon politisk avsikt att sticka det i ögonen på folk kan jag stolt säga att jag trivs där. Det behöver inte vara något avancerat för att tillfredsställa smaklökarna. Under gårdagen revs vitkål, som frästes med lök, chiliflingor och buljong. Över det hälldes krossade tomater och svarta bönor. Serverades med en klick créme fraiche och salsa sås. Fantastiskt grundrecept som tåls att avancera. 
 
Perfekt nu under hösten med sin hetta, för att värma kroppen i väderrusket samt att man brukar få råvarorna väldigt billigt under den här delen av året. Så det är ett tips till alla er som liksom jag tagit plats bakom plattor och grytor.

Kvalfavoriter | Idol 2014

Philip Spångberg – Han lockar fram snålheten i en. Man vill inte räcka fram den halstablett man har i hand som det låter som han kan vara i behov utav – just för om jag haft lökar i öronen, så är det här rätt i min smak. Med det sagt, hoppas jag det framgick att det var hesheten som fick mig fastna för denna otroliga röst.

Tristan Björling – Kritiken från juryn fick mig att inse att allt kanske inte behöver vara så perfekt för att tilltala än. Innan kvalveckan hade han förberett mig för att han kunde lämna in guldbiljetten mot en hem. Hårda ord och inga visor men sen kommer han upp i kvalet och chockerar mig. Äntligen ekade i huvudet! Om man ska utgå från juryn fick han mig att uppskatta skit ännu mer.

Niklas Musco – Tur att mitt tycke inte styrs av näsan, för mig behöver det inte lukta 2014. Musik har inget utgångsdatum. Om juryn liksom en själv bara kunde inse det och vi andra frångå peacockingklädseln med kombinationen av fluga och halsduk… Helknasigt. Men underhållningen var på sin plats.

Mollie Lindén – Kan man påstå att det är någon som flirtade sig in i mitt vardagsrum var det hon! Känslan i sången var som att hon konserverat den som hon levererat under sin auditionen, även om låten. Det var som det brustna hjärtat hon gick in i tävlingen med har breddat vägen för att hon kan ta sig långt. Grym tjej!

Lisa Ajax – En pipa som detta brukar lämna mig utan beröring, vilket talang hon än besitter. Det ska då krävas en personlighet som Rolf Öhlén eller en unik röst som Fanny de Aguiar. Två som inte är mina favoriter just av fel låtval och avsaknad av energi. Lisa har rätt skolad röst och ändå tagit sin innanför min mur. Starkt!

Vad har saknat i en kvalvecka, ett flertal år nu (sedan Erik Grönwall deltog) är en person vars röst har kapacitet nog att blåsa av hustak! 

 
 
 

Resistens och abstinens

Känns som alternativen står mellan sex eller kärlek, det finns ju så mycket däremellan som jag tycker man underskattar.
 
En naturlig drog är dopamin, som jag länge misstänkt mig vara resistent utav. För hormonet ska bidra med extra endorfiner i blodet, vilket jag aldrig tycks få ett rus utav. Har exempelvis aldrig haft nå djupare känslor för någon. Nog visst blir jag generad i rätt sällskap, känner attraktion och reagerar om den jag har ögonen för skulle gå tillbaka till sitt ex. Det går mig definitivt inte oanmärkt förbi. Men det är snarare mitt ego som talar än att jag blir sårad på nå sätt. När jag verkligen förstod det här var när jag föreslog för mitt ex att vi kanske behövde vara ifrån varandra ett litet tag i ju med att "vi aldrig haft fjärilar i magen" och hans svar blev: "nehe har vi inte?" Samtidigt planerade jag flytt och bara kände en flykt, hur kommer jag ur förhållandet innan dess. Närstående jag tog upp det här med rynkade ögonbrynen och ifrågasatte mina såkallade känslor och varför han inte var involverad i planerna istället. Det var ju något som uppenbarligen inte stod rätt till. Och så har det aldrig vart, aldrig känt det där lilla extra. Kan inte påstå att jag är rädd för att bli sårad heller, kan stundtals tycka att - låt mig bli det då. Det skulle bara tyda på mänsklighet.
 
"Losing your heart's desire is tragic. But gaining your heart's desire? Is all you can hope for.... If having that is tragic, then give me that tragedy. Because I wouldn't give it back for the world"
 
Vad jag däremot måste ha fått ett beroende av är oxytocin då jag framkallat någon form av kramabstinens. Kan till och med säga att jag blir provocerad av att se dokusåpor där de ständigt får chans att ligga på varandra utan förväntningar. Alla bara klänger på alla och har det mysigt utan att ta det till nästa steg eller att känslor är involverade. Vilket skulle vara en väldigt passande tillvaro för mig i ju med att oxytocin bidrar med avkoppling och jag är en person som behöver komma ner på jorden ibland och känna ett lugn. Närhet är dessutom något som alla behöver! Så, vart är min tvåarmade kram?